Mats Wilander

När Björn Borg aviserade ett speluppehåll efter US Open-förlusten 1981 ansågs Sveriges tid i rampljuset vara över. Då trädde den lovande 17-åringen Mats Wilander fram och tog sig till åttondelsfinal i Franska mästerskapen. Där väntade Ivan Lendl. Att Mats Wilander skulle förlora var alla övertygade om, inklusive han själv. Resan hem var faktiskt redan bokad. Men efter fem set stod Smålands stolthet som vinnare.

 I kvartsfinalen besegrades Vitas Gerulaitis och i semifinalen José Luis Clerc. I finalen väntade storfavoriten Guillermo Vilas från Argentina. Efter fem set med extremt långa baslinjedueller stod Mats Wilander för en av de största sensationerna i modern tennishistoria. Ytterligare två segrar i Franska Öppna skulle han lyckas med.

 Att vinsten i Franska mästerskapen ändrade allt för Mats Wilander är ingen överdrift. Han blev också en förebild genom sitt sportsliga uppträdande när han i semifinalen inte accepterade vinsten utan ville att matchbollen skulle spelas om eftersom domslutet möjligen var felaktigt. Det osjälviska beteendet hade kunnat kosta honom matchen, men nu gav det honom istället miljontals fans och en rad utmärkelser. Än idag, 30 år senare, diskuteras händelsen.

 Mats Wilander följde upp segern i Franska med vinst i Australien 1983 och 1984 för att året därefter vinna i Paris igen. Men helt nöjd var han inte. Strategen och taktikern Mats Wilander insåg att hans utpräglat defensiva baslinjespel aldrig skulle kunna ta honom till rankingens förstaplats. Han var tvungen att förändra sitt spel. Efter hårt arbete lyckades han 1988 åter vinna i Australien (mot Pat Cash) och i Paris (Henri Leconte). En seger i US Open skulle göra honom till världsetta och åter väntade rivalen Ivan Lendl i finalen. Med en ny aggressivare spelstil uppnådde Mats Wilander sitt mål efter en fem timmar lång final i ett hett New York.

 Som Davis Cup-spelare firade Mats Wilander stora triumfer och var ankaret i laget som 1984 krossade USA, med världsstjärnorna Jimmy Connors och John McEnroe, i Skandinavium. Mer snöplig, ur ett svenskt perspektiv, var förlusten mot USA 1982 då Mats Wilander stupade med 8-6 i femte och avgörande set mot John McEnroe efter sex och en halv timmes spel.